Längdskidor

Längdskidor, även kallat längdåkning, längdskidåkning eller skidlöpning, är en av våra mest klassiska svenska vintersporter. Genom åren har Sverige haft stora framgångar i internationella tävlingar.

Längdskidors historia

Skidor fungerade inledningsvis som ett transportmedel och den första skidan, Kalvträskskidan, är 5 200 år gammal och kommer från Kalvträsk utanför Skellefteå.

Under 1800-talet utvecklade man längdskidor som sport i Norden och norska Trysil fick den första skidföreningen år 1861. I Sverige dröjde det till 1879 innan Stockholms Skidlöpareklubb såg dagens ljus. Samma år ordnade man den första svenska skidtävlingen inför 2 000 åskådare i Bellevueparken i Stockholm.

Den 19 mars 1922 gick det allra första Vasaloppet. Ernst Alm från IFK Norsjö vann med tiden 7.32.49.

Sverige var tidigt framstående i längdåkning. Redan 1927 tog Sverige två VM-guld när John Lindgren vann både 18 km- och 50 km-loppen. Vid vinter-OS i St. Moritz 1928 tog Sverige sitt första guld när Per-Erik "Särna" Hedlund vann femmilen.

Åkstilar i längdskidor

Det finns två olika åkstilar: klassisk och fristil. I klassisk stil får man åka på fyra sätt: diagonalgång, stakning, stakning med frånskjut och saxning. Fristil innebär att åkaren får använda valfri teknik.

Längdskidor har flera grenar i vinter-OS, som äger rum vart fjärde år. Det internationella skidförbundet (Fis) ordnar även VM vartannat år. Varje säsong kör man världscupen i längdskidor med ett stort antal tävlingar.

Svenska framgångar

Som ett föregångsland inom längdskidor har Sverige haft stora framgångar, både historiskt och i modern tid. Bland de största svenska längdskidåkarna genom tiderna hittar vi namn på herrsidan som Thomas Wassberg, Gunde Svan, Torgny Mogren, Per Elofsson, Sixten Jernberg, Nils "Mora-Nisse" Karlsson och Marcus Hellner.

På damsidan finns svenska skidhjältar som Charlotte Kalla, Ebba Andersson, Jonna Sundling, Frida Karlsson, Linn Svahn och Marie-Helene "Billan" Westin.