Misshandlades brutalt i hemmet – nu avslöjar Schwarz sanningen om gisslandramat

Misshandlades brutalt i hemmet – nu avslöjar Schwarz sanningen om gisslandramat

Våren 2012 var Stefan Schwarz med i SVT:s succéprogram Mästarnas Mästare. Den före detta landslagsmittfältaren åkte ut redan som femte deltagare.
Det ingen visste var att under inspelningen av programmet led Schwarz av skador från en brutal misshandel månader tidigare.
En misshandel som skedde under ett hänsynslöst gisslandrama i Schwarz egna hem i Portugal. Med frun Céu och döttrarna Chloé och Chanel som vittnen.

I dagarna släpper Stefan Schwarz sin bok ”De kallade mig Gud”. Där berättar han om skräcktimmarna i rånarnas våld.
Sportbibeln kan i dag exklusivt publicera ett utdrag från boken och kapitlet ”Medaljens baksida”:

”Jag kör in bilen i garaget. Tjejerna plockar fram alla sina prylar ur bilen och jag traskar först in i huset med väskorna. Tre, fyra steg in i hallen mot köket hör jag ett skrik från Céu. Då har Chanel hunnit gå in i sitt rum och Chloé försvunnit in på vårt kontor. Intuitivt springer jag mot källartrappan och ser till min förskräckelse att två killar iklädda svarta huvor och svarta kläder är på väg uppför trappan. Med verktyg. Med vapen. En yxa. Min enda och första tanke är kristallklar: jag måste ge allt jag har på första killen i trappan. Jag forcerar allt jag kan och får in en fullträff. Pang! Jag träffar den första killen klockrent rakt över näsan, det är en rejäl träff. Han skriker till, vacklar och ramlar nedåt mot den andre kumpanen i trappan, dessvärre tar han även med sig mig i fallet. De högg mot mig med yxa och skruvmejsel i stridens hetta. Min träff satt förvisso som en smäck, men den andra killen är fort uppe på benen igen. Med ett riktat vapen mot dig säger hjärtat och adrenalinet: kör, kör, kör, medan hjärnan direkt sträcker upp armarna och vill ge upp. Jag förstår att killarna är vältränade, professionella och kriminella. Jag låter min hjärna bestämma. Killarna drar ner mig i källaren, får in ett par bra träffar med ett basebollträ på mina armar, min mage och mitt bröst. De sätter mig sedan i en soffa. Allt är ett mindre töcken, men jag uppfattar i alla fall att de inte pratar portugisiska. Jag är livrädd för vad som ska hända min familj.”

Det är ett gäng med fem kriminella som tagit familjen som gisslan. I boken berättar Schwarz hur gänget försöker tvinga till sig pengar och värdesaker genom våld och hot.
Efter ett tag vänder sig en av rånarna till Stefans dotter Chloé.

”Jag spelar oberörd. Då går en av killarna fram till Chloé, men tittar oavvänt på Céu, och frågar: ”Hur gammal är du?” Chloé bara tittar på dem och säger: ”Och? Vad vill du?” I all hets, stress och panik med det fysiska våldet hör jag plötsligt Chanel säga: ”Pengar? Behöver ni pengar? Jag vet var det finns pengar. Jag kan visa.” Chanel vinkar och vill ha uppmärksamhet. Hon vill hjälpa till, eftersom hon har sett att jag fått mycket stryk. Killarna kikar på varandra och ber Chanel visa dem. Céu och jag tittar frågande på varandra. Vad menar hon? Vi blir oroliga. Självklart vill vi inte att hon ska försvinna utom synhåll. Jag försöker resa mig upp, men får ytterligare ett slag. De ber mig hålla käften och gestikulerar med avskuren hals om jag inte tiger. Chanel går upp från källaren med två av killarna.

schwarz2Foto: Sportbibeln.

Det tar någon minut eller två och sedan hör vi ett dovt skratt och steg tillbaka mot källaren. Chanel kommer först. Med sin spargris. Killarna som följde med henne upp skrattar och berättar att ”sparpengarna” fanns i hennes spargris. Chanel förstår inte vad som är så roligt. Det blir knäpptyst. Inte ett ljud hörs. ”Chefen” kommer emot mig, sätter sig ner på huk och säger: ”… en sista gång, och låt detta vara sista gången som jag behöver fråga, berätta var godbitarna finns: cashen, juveler; rubbet. NU!” Jag säger ännu en gång att de kan ta bilarna, motorcykeln eller annat som de vill ha. Killen reser sig upp, tar fram basebollträet och säger: ”… du får en chans till.” De kriminella killarna vill ta in mig separat i garaget, bort från övriga familjen. Céu slänger sig på dem och säger att hon också ska med, tillsammans med tjejerna. Vi ska alla vara tillsammans. Céu får en rejäl smäll i ansiktet från ”chefen”. De fortsätter med sitt våld och slår mig i stort sett gul och blå.”

I boken berättar Schwarz om ögonblicket då rånarna visade en liten gnutta mänsklighet och hur familjen sakta börjar inse att deras liv inte längre var i fara.

”Det är helt stilla. Tyst. Jag fortsätter uppåt i trappan och förstår att rånarna är borta. De har lämnat huset. Då sjunker jag ihop i trappan. Därefter reser jag mig upp, går nerför trappan igen och berättar för Céu, Chloé och Chanel att rånarna är borta. Vi kramas igen. Den här gången känns det som om vi aldrig ska släppa varandra”.

Tack vare ett samarbete mellan Sportbibeln och Lava Förlag kan du förhandsbeställa ”De kallade mig Gud” här. De 500 första köparna får ett signerat exemplar till priset 190 kronor (frakt tillkommer).

Gilla Sportbibeln om du också älskar sport.

Share on FacebookTweet about this on Twitter
TAGS:
Dela på facebook