Det blir oerhört känslosamt i kvällens avsnitt av Mästarnas mästare.
När de hårdhudade idrottarna öppnar upp om sina största rädslor.
– Det där är bullshit, säger Sebastian Larsson i SVT.
– Det kanske låter konstigt, erkänner Joel Lundqvist.
Årets säsong av ”Mästarnas mästare” har nått det åttonde avsnittet och nu börjar det bli rejält spännande inför den stora finalen. Det hyllade SVT-programmet har i år hyllats av tv-tittarna för den hårda konkurrensen i tävlingarna och den så fina gemenskapen mellan deltagarna.
Leijnegard gästar
De före detta idrottarna har verkligen kommit nära varandra på kort tid och blivit riktigt goda vänner samtidigt som de tvingats tävla mot varandra. Vi har bjudits på pratglada middagar och roliga små aktiviteter under dagarnas gång.
Artikeln fortsätter efter bilden.
Men det blir både väldigt intressant och känslosamt när SVT-programledaren Micke Leijnegard gästar kvällens middag för att prata om deras karriärer och hur de kunde hantera den hårda pressen som en elitkarriär medför. Han undrar framförallt om de lärde sig att hantera förluster bättre och därför kunde njuta mer under sina idrottskarriärer.
Larsson erkänner
Då tar Sebastian Larsson genast ordet och avslöjar sina innersta känslor med brutal ärlighet.
– Det där är bullshit. Jag kan bara utgå från mig själv men till en väldigt hög procent drivs man av ångest och rädsla för att misslyckas eller förlora. Sedan kan det gå hand i hand med att du ser drömmen, men att du är livrädd för att missa drömmen, säger ”Seb” i söndagens program.
– Jag sköt många straffar under karriären och för mig var det mycket, vad händer om jag missar?
Artikeln fortsätter efter bilden.
De andra deltagarna runt middagsbordet öppnar också upp sina hjärtan om rädslorna de känt under sina aktiva karriärer.
– Rädsla är det mest naturliga du har. Står du på ett störtlopp så kan du se på alla när rädslan slår in, sedan handlar det om hur du hanterar den. Jag var väldigt tydlig med att det skulle vara det mest normala som hände mig varje dag och välkomnade den för att hantera den, säger Anja Pärson i SVT.
– För mig var det mer känslan av att förlora och hata att förlora var starkare än känslan av att vinna. Det kanske låter konstigt. Men att vinna var mer lättnad, många gånger. Men att förlora är så mycket frustration, ilska och besvikelse – så det var mer en drivkraft. Hata att förlora betydde mer än att vinna, erkänner Joel Lundqvist.
De förra idrottarnas öppenhjärtiga bekännelser väcker verkligen starka reaktioner hos tv-tittarna och man får en helt annan bild av vad det innebär att bli bäst i sin sport.
– För mig tog det ganska lång tid att inse att det var okej att ångest och rädsla var min drivkraft. I början försökte man motarbeta det för att man ville vara glad och njuta av det. Men det är väldigt lätt när man lagt av att erkänna det, först mot slutet av min karriär kunde jag stå öppet och säga att jag varit ångestdriven under hela min karriär. Det hade jag aldrig sagt under mitten av min karriär, för det hade jag sett som ett svaghetstecken då. Men sedan blev man trygg i det, säger Sebastian Larsson och fortsätter:
– Men rädslan och ångesten för mig fanns bara innan, dagarna inför och timmarna innan.
– Tredje stavtaget, då släppte det för mig. Då måste jag vara där, säger Anja Pärson.
Vad tycker du om kvällens avsnitt av Mästarnas mästare? Dela artikeln och säg din åsikt!
