I dag är han en av Sveriges största idrottsmän.
Men nu öppnar Armand Duplantis upp om tuffa tiden.
– Jag insåg att det fanns så mycket jag kunde göra för att bli bättre, säger han i Internationella friidrottsförbundets podcast.
Under 2020 har Armand Duplantis gått från lovande talang till en riktig världsstjärna inom stavhopp. I början av året förändrades hela hans värld när ”Mondo” slog dubbla världsrekord inom en vecka.
Duplantis tuffa tid
Han utsågs till den stora OS-guldfavoriten inför mästerskapet i Tokyo och förvandlades till en av Sveriges största idrottsstjärnor just nu. Livet leker verkligen för 20-åringen just nu men det har inte alltid varit lätt.
Förra säsongen tog Duplantis jättekliv med VM-silver och sexmetershopp. Men nu berättar han om den tuffa tiden och jobbiga tankarna som han brottades med i höstas.
– Jag fick inte vinna sista gången jag tävlade för mitt college LSU, jag slutade tvåa, precis som på VM, det var väldigt jämnt. Jag var väldigt nära det jag ville men nådde det inte riktigt, säger han i Internationella friidrottsförbundets podcast enligt SportExpressen.
”Var smärtsamt”
Duplantis kom till en tung insikt som skulle bädda för en ännu hårdare satsning mot toppen. Och som sedan skulle resultera i dubbla världsrekord några månader senare.
– Det var ganska smärtsamt när säsongen tog slut, jag hade bra tävlingar och tyckte att jag gjorde allt jag kunde. Men snart insåg jag att det fanns så mycket jag kunde göra för att bli bättre. Och att komma så nära det jag drömde om gav mig så mycket eld för höstträningen inför inomhussäsongen, jag ville visa att jag kunde vara nummer ett och slå Sam Kendricks. Det har verkat som att han alltid har kunnat slå mig, hur bra jag än varit, säger han i podden.
En annan avgörande detalj för succén under våren har varit mamma Helena Duplantis, som varit med på inomhustävlingarna. Hennes närvaro har betytt mycket för 20-åringen.
– Det var fint att se att hon var på plats under tävlingarna och hjälpte mig. Hon har stor förståelse för löpningen och jag har alltid sagt att om min ansats är bra, så löser sig resten. Hon tror inte alltid att hon kan träna mig, men jag säger alltid att hon har bra ögon för hur jag ska springa. Det var ett bra tillfälle för oss att visa att det inte bara har varit jag och min pappa, min mamma har varit med oss hela tiden, säger han i intervjun.
Hela intervjun:
LÄS MER: Mamman berättar nu om Armand Duplantis svåra kamp: ”Många elaka – jag tyckte synd om honom…”