John Madduke hade bestämt sig.
Han ville slåss – och var tvungen att klättra över utvisningsbåset för att göra det.
Då tvingades även Bert Robertsson ta ordentligt med stryk.
– Det var sådana bataljer att det var helt galet, säger han i podcasten ”Släpp Sargen”.
Det finns ärkebusar – och så finns det John Badduke, som var aktiv i Nordamerika på 90-talet. ”Big Bad John” som han kallades, nådde aldrig NHL och var enligt rapporter ingen vidare spelare, men är ändå lite av en kultspelare i Nordamerika på grund av sitt totalt hänsynslösa sätt att vara på isen, och ser man till hans snudd på sjuka statistik är det lätt att förstå varför.
Klättrade över sargen(!)
Totalt gjorde Badduke 169 matcher i AHL, och ynka 24 poäng. Däremot så satt han i utvisningsbåset i hela 1 005 minuter, och sett till spelade matcher så måste Badduke ha något slags rekord i antal utvisningsminuter. AHL på 90-talet var inte lika frejdig som AHL är i dag, utan med betydligt mer kamp. Det är någonting som Bert Robertsson, som inledde sin tid i Nordamerika i Syracuse Crunch, kan intyga om.
– Det var snudd på liv och död, men man backade upp varandra, säger han i podcasten ”Släpp Sargen”.
Han minns speciellt sin första träningsmatch(!) i Nordamerika – mot Rochester.
– Vi hade John Badduke som var legend när jag kom dit. Han var en utpräglad fighter. Det var en sådan där ”pinka in revir”-match. Det blev slagsmål på bänkarna och allt möjligt. ”Big Bad John” började då klättra över avspärrningarna in till sekretariatet, förbi personalen och över till andra sidan, in i Rochesters utvisningsbås. Han bara kastade sig in där – och det här är alltså första matchen jag spelar i Syracuse, säger Robertsson.
”Slår mig sönder och samman”
Robertsson, som efter spelarkarriären varit framgångsrik tränare, ville då stå upp för ”Big Bad John” – och gav sig rakt in i krigsfältet.
– Jag åker då ut ur utvisningsbåset för att försöka hjälpa honom där på andra sidan – och stöter ju då på en kille som bara slår mig fan sönder och samman, säger han.
Totalt blev det sju år i Nordamerika för Bert Robertsson, som minns tiden i AHL med värme.
– En härlig tid i livet. Man levde livet fullt ut med riktigt härliga killar. Helt magiskt på många sätt och vis. Det var sådana bataljer att det var helt galet. Sådant man minns med glädje på något vis, säger han.
