Therese Johaug ska springa sitt första maraton i december.
Men redan inför loppet har norska skidikonen fått ta emot kritik.
Nu svarar Johaug – och förvandlar de hårda orden till bränsle.
Norska skidlegendaren Therese Johaugs maratonsatsning har fått stort utrymme i norska medier den senaste tiden, och bland dem som kastat sig in i diskussionen finns maratonlegenden Ingrid Kristiansen, 70 år. Hon innehar fortfarande det norska rekordet på 2.21.06 – satt i London 1985 och det har aldrig sedan dess slagits av någon norsk kvinna.
I en intervju med norska Dagbladet gav hon inte mycket för 38-åringens chanser att komma i närheten, och vågade sig dessutom på ett tidsanslag för loppet i Valencia.
– Mellan 2.27 och 2.30, sa Kristiansen.
Johaugs svar tillbaka
Det har inte gått obemärkt förbi. I podcasten ”Gukild og Johaug” får Therese höra om kritiken, och hennes svar kommer utan omsvep.
– Då kan jag säga här med en gång, Ingrid, att då är jag jävligt besviken, säger Johaug enligt Dagbladet.
När poddkollegan Emil Gukild frågar vad hon tänker om bedömningen ser hon flera möjliga förklaringar till varför legenden uttrycker sig som hon gör.
– Nej, hon har väl inte riktigt tron då. Eller så är det bara så att hon inte ska lägga några förväntningar eller förhoppningar på mig, säger Johaug – och lägger sedan till en gliring:
– Eller så är hon rädd för att jag ska ta hennes tid?
Fakta om Therese Johaugs maratonsatsning:
| Ålder | 38 år |
| Debutlopp | Valencia Marathon, söndag 6 december |
| Eget mål | Omkring 2.22 |
| Kristiansens prognos | 2.27–2.30 |
| Norskt rekord | 2.21.06, Ingrid Kristiansen (London 1985) |
| Senaste merit | Bästa europeiska kvinna i Köpenhamn halvmaraton, september |
Thereses tändvätska
Johaug sticker inte under stol med att beskedet fungerat som bensin på brasan.
– Nej, det tänder mig ju bara. Det går en liten fan i mig då, vet du, säger hon.
Gukild nöjer sig inte med att höra att hon ska springa snabbare än 2.27, utan pressar på för ett konkret mål. Johaug är osäker själv, men landar i en siffra som ligger betydligt mer offensivt än Kristiansens prognos: 2.22.
Vad det innebär i praktiken är brutalt. För att springa på 2.21.59 krävs ett snitt på 3.21 per kilometer, alltså 17,83 kilometer i timmen hela vägen. Ska hon dessutom slå rekordet och komma under 2.21 måste farten upp till 17,96 kilometer i timmen.
Precis som Almgren
För svensk del känns mönstret igen, för Johaug går exakt samma väg som Andreas Almgren – från mästerskapsmeriter på kortare distanser till maratondebut i mogen ålder, och med en tung förväntansbörda på axlarna.
Likheten går längre än så. I september sprang Johaug halvmaraton i Köpenhamn och var bästa europeiska kvinna i loppet, och det var i samma mästerskap som Almgren tog VM-guld på herrsidan med nytt europarekord på 58.06.
Två månader senare vann svensken New York Marathon i sin debut på 2.06.01, fyra sekunder från svenskt rekord. Han fick omkring en miljon kronor i prispengar och hyllades av både kungaparet och statsministern. Inför det loppet fanns det gott om skeptiker även kring honom. Hans perfekta svar blev en bragdseger.
Johaug är inte heller ensam om att ha bytt spår, för Stina Nilsson har vunnit löptävlingar efter sin skidkarriär, och Frida Karlsson har öppet hyllat just Almgrens löpning.
– Det är sjukt, som han springer, sa Karlsson när hon tippade honom som vinnare av Svenska Dagbladets bragdguld.
Läs mer:
Sportbibeln strävar efter en trovärdig och mångsidig rapportering. Rapportera faktafel här. Här kan du läsa mer...
