Sista gåvan till Mora-Nisse på begravningen – gesten berör alla

Nio Vasaloppssegrar, ett OS-guld och 37 SM-guld.
När Mora-Nisse Karlsson lades till vila i Mora kyrka 2012 var det i en ceremoni som kändes som en enda lång hyllning till spåret, skogen och Vasaloppet.

Det finns skidåkare som vinner lopp, och så finns det Nils ”Mora-Nisse” Karlsson. Han vann Vasaloppet nio gånger på tio starter, och ingen har kommit i närheten sedan dess. Många minns kanske den röda mössan, men inte hur han tog farväl av världen.

Nisse blev skidkung

Nils Emanuel Karlsson föddes 25 juni 1917 i byn Östnor utanför Mora. Han började arbeta på kniv­fabriken som tolvåring, sedan tog skidkarriären fart på ett sätt som är svårt att föreställa sig i dag.

LÄS MER: Vasaloppet 2027: datum, hela Vasaloppsveckan och tv-kanalen

1943 ställde han upp i Vasaloppet för första gången och vann. Då var hans syster Elsa kranskulla och la kransen om hans nacke, enligt Siljan News. Året därpå blev han tvåa, en enda sekund efter Gösta Andersson, och därefter vann han sju år i rad, 1945–1951. 1947 gick han i mål jämsides med Anders Törnkvist och fick segern. 1953 körde han sitt snabbaste lopp, 5.01.55, nio minuter före tvåan. Sven Jerrings radioreferat gjorde honom och Vasaloppet kända över hela landet.

Den 6 februari 1948 tog han OS-guld på femmilen i St. Moritz. Han vann på 3.47.48, drygt fyra och en halv minut före landsmannen Harald Eriksson.

Fakta om	Nils ”Mora-Nisse” Karlsson
Född	25 juni 1917, Östnor, Mora
Klubb	IFK Mora
Vasaloppssegrar	9 (på 10 starter)
OS	Guld på 50 km, St. Moritz 1948
VM	Brons på 50 km, 1950
SM-guld	37 (17 individuella)
Död	16 juni 2012, 94 år gammal

Efter karriären var han landslagsledare, spårchef och senare ordförande i Vasaloppets organisationskommitté. Vasaloppets egen historiesida berättar att han var “sprängexperten” när spårsträckningen röjdes på 1960-talet. Han sprängde så kraftigt att bark fick spikas fast på träden bakom honom, så att markägarna inte skulle oroa sig.

Somnade in en lördagsmorgon

Mora-Nisse dog lördagen 16 juni 2012, nio dagar före sin 95-årsdag. Enligt Vasaloppets pressmeddelande ”somnade (han) tidigt på lördagsmorgonen stilla in i kretsen av sina närmaste efter ett långt och rikt liv”. Där stod också att han blev ”en älskad idol inte bara för sina prestationer, utan även för sitt vänliga sätt”.

LÄS MER: Här är Sveriges bästa manliga längdskidåkare genom tiderna

Han tränade också ända till slutet: ”Ända upp i 90-årsåldern kunde han ses hålla rent längs stigarna med en stor röjkniv i handen”, stod det i samma pressmeddelande. Skogen beskrevs som hans kyrka.

Mora kyrka blev skidspår

Den 6 juli 2012 var det dags för ett sista farväl i Mora kyrka. Det blev en begravning som, om man får tro lokalpressen, hade få motstycken. Först kom Vasaloppets signaturmelodi. Den som annars brukar inleda SVT:s Vasaloppssändningar fick nu inleda begravningsgudstjänsten, rapporterade SVT Dalarna.

Efter den kom en fanborg med flaggor från IFK Mora och Vasaloppet, buren av före detta kransmasar och kranskullor, alltså samma sorts människor som en gång la segerkransen om Nisses hals. Cirkeln var sluten. Året var 2012 och kransen låg nu vid kistan. Enligt SVT placerades några av hans segerkransar där, sajten Sweski går längre och skriver att alla nio följde med honom i den sista vilan.

Kyrkoherde Gunnar Kärrbom, som enligt Sweski ibland hade besökt Nisse hemma i Östnor för att sjunga med honom, kallade honom för ”skidåkarnas skidåkare” på begravningen. Därefter blev det personligt.

LÄS MER: Vasaloppets alla rekord – rekordtiden, vinnare och flest segrar

Dottern Karin Green sjöng ”Ett ensamt skidspår”, en dikt av Bertel Gripenberg som hon tonsatt och som var Nisses favorit. Hon läste också en egen dikt, ”Min själ har fått vingar”, skriven dagarna efter pappans död.

Den handlar om att han nu kan njuta av sin kropp i naturen och träffa de nära som gått före. En rad ur den: ”Det gick så lätt att släppa taget”. Grannen Anna-Barbro Eriksson läste Psaltaren på östnorsmål, Nisses eget modersmål.

Och så vitmossan. Dottern Marianne lade en bädd av mossa från Nisses träningsskogar i Östnor framför kistan. Genom mossan löpte ett skidspår, lagt av röda rosor.

I Östnors bystuga samlades omkring 200 personer till minnesstund. Det blev tal, livemusik och allsång, och Sweski beskriver stämningen som glad trots tårarna i kyrkan.

Den röda mössan

Den röda mössan bar han i alla tävlingar från 1942. Ingen vet säkert varför, men Vasaloppet tror att den kom från STF:s fjällstation i Vålådalen. När Nisse skulle ha fyllt 100, 5 mars 2017, bad Vasaloppet alla i startfältet att ta på sig en röd mössa. “Att ha på sig en röd mössa blir ett konkret sätt att visa vår hyllning till en person som betytt så mycket för Vasaloppet”, sa vd:n Eva-Lena Frick till SVT Dalarna.

Per-Åke Yttergård, skidförbundets dåvarande nationella längdchef, sa efter dödsbeskedet: ”Om inte kriget kommit emellan med inställda mästerskap skulle Mora-Nisse ha varit ännu större”.