Norge drog det längsta stråt på stafetten i Gällivare.
Det var Jan Thomas Jenssen som kunde fixa segern åt vårt grannland, och han var inte ödmjuk efteråt.
– Vi tar honom nästa gång, svarar Edvin Anger till NRK.
Det var en jämn tillställning på herrarnas stafett i världscupen i Gällivare. I slutändan stod det mellan Sverige och Norge i det dramatiska loppet. Men som väntat var det vårt grannland i väst som tillslut kunde avgöra och vinna ännu en gång.
Angers besvikelse
Det var ändå en stabil andraplats av de svenska herrarna, som dessutom saknade William Poromaa på grund av sjukdom.
I inledningen var det en stor grupp i täten i ett lågt tempo, och Johan Häggström hade inga problem att åka med. I den andra etappen höjde norrmannen Martin Löwström Nyenget farten och försökte dra ifrån. Calle Halfvarsson var då den enda som orkade haka på.
Artikeln fortsätter efter bilden.
På tredje etappen saktade Leo Johansson och Simen Hegstad Krueger ner tempot, och flera åkare kom ikapp. I andra varvet åkte Krueger ifrån. Men Johansson kan ha gjort karriärens bästa insats när han inte bara kör ikapp norrmannen utan också går om med flera sekunder.
När det var dags för Edvin Anger hade Sverige försprånget, som Jan Thomas Jenssen dock snabbt kunde ta ikapp. Anger låg sedan i ryggen på Jenssen under en lång tid under sista etappen. Men när norrmannen i slutet ökade farten tvingades 21-åringen släppa, och Jenssen kunde köra Norge till seger.
Slår tillbaka
När 27-årige Jenssen gick i mål ropade han ut ”who’s the camp?”, det vill säga ”vem är mästaren?”.
– Jag är rädd att bli stämplad som kaxig nu efter den där målgången. Det var en eufori. Jag var så lättad och glad att jag inte behövde lägga mig ner efter målgång. Problemet är att det kokar lite för mycket där uppe i huvudet när jag kör skidtävlingar, så ni får inte ta allt jag säger så allvarligt. Men ni kan ha kul med det, säger Jenssen till NRK.
Artikeln fortsätter efter bilden.
Edvin Anger tillfrågades om 27-åringens kaxiga utspel, och var minst lika kaxig tillbaka.
– Kaxig ska han inte vara länge. Vi tar honom nästa gång. Då kan vi skrika det till honom.
Men svensken hyllade också sin överman.
– Han var stark. Han åker väldigt fort i slutet, så jag var tvungen att släppa, säger Anger till den norska sajten.
