Håkan Carlqvist var en riktig gigant.
Och en förebild för alla inom motocross.
Hans helvilda drag som tränare bevisar det mer än något annat.
Det var under 70-talet som Håkan Carlqvist blev en gigant i Sverige, och snabbt blev han en av Sveriges mest omtyckta idrottare. Han skördade enorma framgångar inom motocross, men hans helsköna personlighet, där han alltid var ärlig och rakt på sak, gjorde honom också till en riktig favorit.
Otroligt framgångsrik
Carlqvist blev Carla med hela svenska folket, och med honom var det aldrig något gnäll. Det spelade inget roll vilken skada Carlqvist än hade råkat ut för, Carla satte sig bara på hojen och åkte vidare. Carlqvist var nog mer skadeförföljd än någon annan svensk idrottare i historien, men han tyckte aldrig synd om sig själv, och Carlqvist kunde vinna tävlingar även med brutna fötter och smärtor i ryggen.
Carlqvist blev världsmästare i motocross 1979 och 1983, och efter den sista av de två triumferna så belönades han med Bragdguldet. Med tanke på den vinnarskalle, karaktären och kunskapen som Carlqvist besatt var det inte så konstigt att diverse stall och motortillverkare var sugna på att ha kvar Carla även efter att han avslutat karriären, och mycket riktigt blev det så, att Carlqvist anslöt till Yamaha, märket han själv körde för, i en mentorroll.
Helskön tränare
Som åkare var Carlqvist totalt orädd, och det förde han med sig som tränare.
– Vi hade tester nere i södra Frankrike med våra yngre åkare och Håkan ville få åkarna att ta insidan av en en brant backe, men åkarna sa att det var för svårt att göra, har Gary Benn, lagledare för Yamaha, berättat.
Trots åkarnas rädsla, och oro för att göra sig illa, så insisterade Carlqvist på att det inte var någon fara – och han bevisade det själv.
– Han tog en av åkarnas hoj, satte kepsen bak och fram, och i bara shorts, en t-shirt och skor så tog han insidan av backen, utan problem, och gav sedan tillbaka hojen, säger Benny.
Snacka om en legendar. Det kommer aldrig finnas någon som Carla!
