Frågan är om Sverige fått fram en större lirare än Kenta Nilsson.
Spelaren som kunde göra allt med en puck – om han bara ville.
Läser man nordamerikanska hockeyböcker som snuddar vid Calgary Flames och tidigt 80-tal är det en sak som ständigt återkommer: Kent Nilsson och hans makalösa talang.
Saknade tuffheten
Alla journalister är överens: de har aldrig sett en så makalös bollbegåvning tidigare.
Men skribenterna är också överens om att Nilsson är något av en bohem. Han har inte de typiska kanadensiska egenskaperna, som tuffhet, attityd och vassa armbågar.
Ena matchen kan Kenta vara fullständigt överlägsen, dagen därpå är det som om han är försvunnen ur laguppställningen. Han syns inte alls på isen.
Får man tro de kanadensiska skribenterna är det den ojämnheten som hindrade Nilsson från att bli en av de allra största.
Fick ett smeknamn
Men talangen var det som sagt ingen som diskuterade. Och Nilsson fick några tillfällen att visa upp den, även i TV.
Svensken fick till exempel sitt smeknamn ”Mr. Magic” efter att i ett TV-inslag gjort ett straffmål på volley, med en basebollsving.
”Mr. Magic” var också den siste du ville utmana i en så kallad ”crossbar challenge”. Helt enkelt att från långt avstånd träffa ribban med ett skott.
Det gick historier om hur Nilsson utmanade lagkamrater i tävlingen och hur han dominerade.
Kastade fram ett par puckar
Så ett TV-team kastade helt enkelt fram ett par puckar och bad Nilsson försöka. Kunde han verkligen leverera, även under den här sortens press?
Well, kolla in själva:
Det säger bara ”kling”, på första försöket.
Och sen sättet Kenta vänder sig om….vilken lirare!
#mc_embed_signup{background:#fff; clear:left; font:14px Helvetica,Arial,sans-serif; } /* Add your own Mailchimp form style overrides in your site stylesheet or in this style block. We recommend moving this block and the preceding CSS link to the HEAD of your HTML file. */
