Finnkampen: Alla resultat och vinnare genom tiderna

Finnkampen är en stark friidrottstradition.
Här är alla tiders resultat i tvekampen mellan Sverige och Finland.

Finnkampen såg dagens ljus redan 1925. På den tiden var såväl Sverige som Finland två stormakter i friidrott och publikintresset var därmed stort redan vid premiären för över hundra år sedan. I begynnelsen var det enbart manliga atleter som gjorde upp i denna landskamp. 17 grenar och två tävlande från varje land mätte krafterna med varandra innan ett av länderna korades till segrare för ära och berömmelse.

I dag ser Finnkampen minst sagt annorlunda ut. Grenarna har ökat i antalet till 20, varav 18 individuella grenar och 2 stafetter. Både herrar och damer gör upp, tre från varje land i vardera gren, och trupperna består av drygt 40–50 aktiva friidrottare per landslag.

Var avgörs Finnkampen?

Friidrottstävlingen mellan Sverige och Finland byter av tradition skådeplats för varje år, med enstaka undantag. Detta innebär att Sverige vartannat år står som arrangör, och att Finland arrangerar landskampen vartannat år. En enkel tumregel att lägga på minnet från de senaste åren, är att Sverige arrangerar Finnkampen på ojämna år (2017, 2019, 2021, 2023, 2025 etc.) medan Finland gör det på jämna år (2018, 2020, 2022, 2024, 2026).
Vad gäller datum, så arrangeras landskampen varje år i slutet av augusti eller i början av september. Det exakta datumet kan dock variera en aning från år till år.

Alla resultat i Finnkampen genom tiderna

År	Stad	Vinnare herrar	Herrarnas resultat	Vinnare damer	Damernas resultat
1925	Helsingfors	Finland	85–99
1927	Stockholm	Sverige	98–86
1929	Helsingfors	Sverige	93–90
1931	Stockholm	Finland	76–104
1939	Stockholm	Finland	102–112
1940	Helsingfors	Sverige	111–103
1945	Stockholm	Sverige	105–79
1946	Helsingfors	Sverige	114,5–68,5
1947	Göteborg	Sverige	106–78
1948	Helsingfors	Sverige	138–76
1950	Stockholm	Sverige	123–88
1951	Helsingfors	Finland	194–216
1953	Stockholm	Sverige	217–193	Sverige	58–48
1954	Helsingfors	Finland	202–207	Sverige	64–42
1955	Stockholm	Finland	196–213	Sverige	58–48
1956	Helsingfors	Finland	201–209
1957	Stockholm	Finland	201–208	Sverige	64–42
1958	Helsingfors	Finland	177–232	Sverige	66–51
1959	Göteborg	Finland	200–209	Sverige	64–53
1960	Helsingfors	Finland	194–216	Sverige	67–50
1961	Stockholm	Finland	189,5–220,5	Sverige	68,5–48,5
1962	Helsingfors	Finland	190–219
1963	Stockholm	Finland	190–220
1964	Helsingfors	Finland	199,5–210,5	Sverige	64–53
1965	Stockholm	Sverige	210–200	Sverige	65–52
1966	Helsingfors	Sverige	208,5–199,5	Sverige	62–55
1967	Stockholm	Sverige	212–198	Sverige	66–51
1968	Helsingfors	Finland	199,5–208,5	Sverige	64–52
1969	Stockholm	Sverige	212,5–195,5	Sverige	75–60
1970	Helsingfors	Finland	182–227	Sverige	82–53
1971	Göteborg	Finland	183–224	Sverige	71–64
1972	Helsingfors	Finland	173,5–236,5	Finland	60–73
1973	Stockholm	Finland	187–223	Finland	69–77
1974	Helsingfors	Finland	200–207	Finland	60–85
1975	Stockholm	Finland	191–214	Finland	62–94
1976	Helsingfors	Finland	187–223	Finland	66–91
1977	Stockholm	Finland	194–212	Finland	69–86
1978	Helsingfors	Finland	168–240	Finland	72–85
1979	Stockholm	Finland	194–214	Finland	77–80
1980	Helsingfors	Finland	178–232	Sverige	79–78
1981	Stockholm	Finland	196–214	Sverige	81–75
1982	Helsingfors	Finland	193–215	Sverige	79–78
1983	Stockholm	Finland	176–234	Sverige	83–74
1984	Helsingfors	Finland	193–216	Finland	145–155
1985	Stockholm	Sverige	219–185	Sverige	166–156
1986	Helsingfors	Sverige	210,5–198,5	Sverige	184–138
1987	Stockholm	Finland	197,5–210,5	Finland	157–165
1988	Helsingfors	Finland	180,5–229,5	Finland	150–170
1989	Stockholm	Sverige	213–197	Finland	138–184
1990	Helsingfors	Finland	193–217	Finland	140–182
1991	Stockholm	Sverige	226–183	Finland	147–197
1992	Helsingfors	Sverige	198–187	Finland	149–195
1993	Stockholm	Sverige	215–192	Finland	144–198
1994	Stockholm	Sverige	219–190	Finland	170–174
1995	Helsingfors	Finland	196–213	Finland	146–196
1996	Helsingfors	Sverige	205,5–202,5	Finland	173–215
1997	Stockholm	Finland	198,5–207,5	Finland	165–223
1998	Helsingfors	Finland	200–206	Finland	178–210
1999	Göteborg	Sverige	210–198	Finland	175–212
2000	Helsingfors	Sverige	216–194	Finland	191–219
2001	Göteborg	Sverige	218–185	Sverige	213–197
2002	Helsingfors	Finland	187–223	Sverige	215,5–192,5
2003	Helsingfors	Finland	203–205	Sverige	208,5–201,5
2004	Göteborg	Sverige	217–191	Sverige	228,5–178,5
2005	Göteborg	Finland	197–212	Sverige	230–179
2006	Helsingfors	Finland	201–204	Sverige	226–183
2007	Göteborg	Finland	199–203	Sverige	219–189
2008	Helsingfors	Finland	193–215	Sverige	209,5–197,5
2009	Göteborg	Sverige	208–200	Sverige	213–197
2010	Helsingfors	Finland	195–214	Sverige	226–182
2011	Helsingfors	Finland	194–206	Sverige	225–182
2012	Göteborg	Sverige	220–187	Finland	187–223
2013	Stockholm	Sverige	235–173	Sverige	215–195
2014	Helsingfors	Sverige	216–193	Sverige	206–204
2015	Stockholm	Sverige	231–179	Finland	193,5–213,5
2016	Tammerfors	Sverige	210–200	Sverige	213–197
2017	Stockholm	Sverige	216–188	Sverige	232,5–177,5
2018	Tammerfors	Finland	202–206	Sverige	216–194
2019	Stockholm	Sverige	228–181	Sverige	217,5–192,5
2020	Tammerfors	Sverige	206–201	Sverige	221–186
2021	Stockholm	Sverige	230–201	Sverige	223,5–207,5
2022	Helsingfors	Sverige	227,5–204,5	Sverige	225,5–205,5
2023	Stockholm	Sverige	227–227	Sverige	228,5–225,5
2024	Helsingfors	Finland	225–228	Finland	224,5–229,5
2025	Stockholm	Sverige	252–201	Sverige	242,5–211,5
Ställning Sverige–Finland		38–47		44–26

Källa: Finnkampen

Vilket land har vunnit Finnkampen flest gånger?

En fråga som många undrar över, är vilket land som egentligen är mest framgångsrikt i Finnkampen av Sverige och Finland. Där får vi konstatera att det är oavgjort. Finland har vunnit flest gånger på herrsidan, medan Sverige har vunnit Finnkampen klart flest gånger på damsidan.

På herrsidan är det särskilt åren 1970–1984 som är mörka ur svensk synvinkel. Då tog de finska herrarna nämligen 15 raka segrar. De senaste 15 åren har pendeln dock svängt betänkligt. Mellan 2011–2025 har Sveriges herrar vunnit Finnkampen vid 12 av 15 tillfällen.

På damsidan har Sverige, med namn som Carolina Klüft, Susanna Kallur, Ann-Louise Skoglund och Anna Söderberg, en mycket betryggande ledning i landskampens resultat genom tiderna. Faktum är att från och med att damerna fick delta i Finnkampen för första gången 1953, så lyckades de blågula knipa de 16 första segrarna innan Finland vann för första gången. Å andra sidan tog de finska damerna 14 raka segrar mellan 1987–2000, innan Sverige vände tillbaka framgångssagan till 22 av 25 segrar mellan 2001–2025.

Framgångsrika svenska och finska friidrottare

Sverige har en rik tradition av framgångsrika friidrottare. Men det är inte alltid likhetstecken mellan mästerskapsmedaljer i VM och OS eller att lyckas knäcka vårt östra grannland i Finnkampen.
De svenska stjärnor som lyser allra starkast i Finnkampen är löparna Ann-Louise Skoglund och Johan Wissman. De delar nämligen rekord i form av att ha tagit 26 segrar vardera i landskampen. Just Wissman är dessutom tidernas främste poängplockare i Finnkampen med 163 poäng. När det gäller enbart individuella segrar så har Wissman 23 segrar på herrsidan medan Skoglund på damsidan är i delad ledning med diskuskastaren Anna Söderberg, 17 segrar.
Spjutkastaren Elisabet Wahlander, tidigare Nagy, har ett annat mäktigt rekord. Hon har nämligen deltagit flest gånger – 22 år mellan 1979 och 2005.

Ur finsk synvinkel kan vi nämna Finnkamps-legendarer som kulstötaren Matti Yrjöla (19 Finnkamper), kastaren Harri Huhtala (17) samt långdistanslöparen Päivi Tikkanen, som är tidernas främsta kvinnliga poängplockare i Finnkampen med 158 poäng.

Bland historiska hjältar finns namn som Sten ”Sten-Pelle” Pettersson och Paavo Nurmi.

Vanliga frågor och svar