Tung dag för Norge i damernas lagsprint.
Nu sågar Tiril Udnes Weng sin egen insats i det stora bottennappet.
– Jag är en landsförrädare, säger hon.
Norge är alltid favoriter när det kommer till längdåkning. Det spelar ingen roll om vilken disciplin det är, förväntningar är ändå höga. Men frågan är om det här på förhand var det sämsta lag som Norge någonsin ställt upp med i en lagsprint i OS.
Övervägde oväntat val
Flera norskor fick inte resa till Kina på grund av ett positivt coronatest inför avfärd. Sprintspecialisten Maiken Caspersen Falla är verkligen ur slag, och Norge hade inte många åkare att vända sig till inför uttagningen.
Efter det historiska fiaskot på damernas individuella sprint, där det inte fanns någon norsk representant i finalen, övervägde den norska ledningen att ta ut Therese Johaug. En av tidernas främsta längdåkare någonsin, men som inte har sprint som en av sina främsta styrkor.
I stället föll valet på Tiril Udnes Weng som Caspersens Fallas partner i lagsprinten. Och det blev en riktig dunderflopp. Weng försökte byta spår och fick sin stav i två delar när den hamnade under svenskan Maja Dahlqvist skida. Då var Norge fortfarande med i kampen om medalj, men klappade sedan ihop helt.
”Jag bara förstör…”
Norge slutade till sist på en åttondeplats, över en minut efter segraren Tyskland och efter loppet var det dystra minner i det norska lägret.
– Vad ska jag säga? Det har aldrig känts mer hopplöst tidigare. Det är hopplöst både i dag och på stafetten. Det känns som att jag bara förstör, säger Tiril Udnes Weng till TV2 som inte stod för någon bra prestation i damernas stafett förra helgen.
Hon fortsätter:
– Jag känner mig som en landsförrädare och borde åka hem.
Damernas lagsprint blev en riktig superskräll. Sverige var tokfavoriter inför, och på upploppet satte Jonna Sundling ordentlig fart. Hon fick däremot se sig besegrad av tyskan Victoria Carl, och ett historiskt tyskt guld var ett faktum.
Bra för sporten, tycker man i Norge.
– Det är så sjukt, men otroligt viktigt för sporten, sa kommentatorn Marius Skjelbæk under det vilda, tyska guldfirandet.
