Hennes vurpa i stafetten kostade Sverige OS-guldet.
Nu berättar hon vad som egentligen föranledde kraschen.
– Just den lilla, lilla händelsen fick ändå kanske lite större konsekvenser, säger hon i SVT.
Ebba Anderssons, 28, mästerskap i Milano/Cortina inleddes med silver i både skiathlonen och 10-kilometersloppet, båda gångerna gick hon i mål efter landslagskamraten Frida Karlsson, 26. Med två raka OS-silver gick Ebba, och hennes kollegor, in till stafetten som stor guldfavorit.
Tråkigt nog stod just Ebba Andersson för en av OS-historiens allra största vurpor någonsin. Tack vare Linn Svahn, 26, hade Sverige ett försprång gentemot de andra landslagen. Men i slutet på andrasträckan plogade Andersson för mycket med sina skidor i en nedförsbacke och så föll hon pladask. Hon tappade både dyrbar tid och placeringar, men tack vare starka sträckor av Frida Karlsson och Jonna Sundling, 31, kunde Sverige i alla fall komma tvåa.
LÄS MER: Therese Johaugs tydliga svar om kritiken mot Ebba Andersson guld
Ebba Anderssons ärliga ord om kraschen
Nu avslöjar Ebba Andersson vad det var som gjorde att hon ramlade i spåret. I SVT:s Morgonstudion fick hon frågan av programledarna om hon inte hade gått igenom banan och väderleken med sina tränare innan, så att hon skulle veta att det inte gick att ploga i just den backen med snömos.
– Jo, det hade jag absolut gjort. Pappa påminde mig också om det ganska nära inpå start. Det är ganska mycket, säger hon i SVT.
Hon berättar att hon inte hade med sig huvudet helt och hållet när hon närmade sig backen.
– Det där är väl egentligen ett agerande som blir utifrån ett kanske inte så jättebra mentalt tillstånd som jag var i där och då. In mot vurpan hade jag haft en stafettsträcka där jag hamnat i mycket stress. Jag fastnade i snön i en kurva, dock inte utför utan på platten. Så jag tappade inte så mycket tid.
LÄS MER: Alla svenska medaljer under vinter-OS 2026 i Milano och Cortina
LÄS MER: Hela medaljligan för vinter-OS 2026 – så går det för Sverige
Ebba ramlade alltså en gång innan nedförsbacken och det fick henne ur balans.
– Just den lilla, lilla händelsen fick ändå kanske lite större konsekvenser. Att hela tiden känna att jag hela tiden behövde jaga på och inte riktigt hitta det lugn i åkningen som jag hade behövt för att verkligen komma till mitt allra bästa. Det är det som jag också tror påverkade mig in mot den där avslutande utförskörningen, säger hon.
Så starkt att du kunde lyfta dig och till slut vinna OS-guld i femmilen, trots att det var så tufft efter stafetten. Så hanterar man motgångar som en mästare. Bra jobbat, Ebba!
