Olika namn, lag och förutsättningar – Sveriges högsta hockeyliga har genomgått många förändringar genom åren.
Här går vi igenom de viktigaste.
| Första säsongen | 1975/76 |
| Antal lag då | 10 |
| Antal lag nu | 14 |
| Omgångar då | 36 |
| Omgångar nu | 52 |
| Poäng för seger då | 2 |
| Poäng för seger nu | 3 |
| Namnbyte till SHL | 17 juni 2013 |
| Klubbar som spelat i serien | 25 |
Varför startade Elitserien 1975?
Därför att den gamla serien hade blivit för ojämn — och därför att en amerikansk NHL-ägare hotade att starta en egen europeisk liga.
Säsongen 1973/74 vann Leksand SM-guld, så överlägset att titeln var säkrad fyra omgångar före slutet. Högsta serien bestod då av två geografiska grupper, Division I Norra och Södra, och kritiken mot formatet växte.
Förslaget hade funnits sedan 1959. Arne Grunander, då ordförande i Djurgården och senare förbundsordförande, föreslog en serie på sex lag. Landsortsklubbarna sa nej och förslaget drogs tillbaka.
Det andra skälet var yttre. Bruce Norris, amerikansk ägare av NHL-klubben Detroit Red Wings, ville starta en professionell europaliga från 1973/74. Helge Berglund, förbundsordförande 1948–1973, stoppade projektet genom att hindra Norris lag från att spela i svenska kommunala ishallar — men hotet påskyndade beslutet.
I april 1974 beslutade Svenska Ishockeyförbundet att säsongen 1974/75 skulle bli en övergångssäsong med en enda Division I-serie med 16 lag. Den 5 oktober 1975 släpptes Elitseriens första puckar.
Bara Modo var emot förslaget när det gick ut på remiss.
Hur många lag har SHL haft genom åren?
Tre olika antal under femtioett säsonger.
| Period | Lag | Omgångar |
|---|---|---|
| 1975/76–1986/87 | 10 | 36 |
| 1987/88–1995/96 | 12 | 22 + 18 = 40 |
| 1996/97–2005/06 | 12 | 50 (46 säsongen 1997/98) |
| 2006/07–2014/15 | 12 | 55 |
| 2015/16– | 14 | 52 |
Formatet 1987–1996 är det mest ovanliga i seriens historia. 12 lag spelade 22 omgångar. Därefter flyttades lag 11 och 12 över till Allsvenskan, en sorts inledande kvalserie med lag från båda divisionerna, medan de tio övriga fortsatte och mötte varandra en gång till. Efter 40 omgångar gick de åtta bästa till slutspel.
Det är förklaringen till att Väsby IK bara har 22 matcher i statistiken trots en hel säsong i serien, 1987/88.
Mellan 1996 och 2006 spelades derbygrupper. Fyra lag per grupp möttes sex gånger medan övriga möttes fyra. Säsongen 1997/98 användes i stället derbypar med två extra matcher. Systemet slopades 2006/07, då varje lag i stället mötte alla andra fem gånger.
Utökningen till 14 lag beslutades den 13 mars 2014 och genomfördes 2015/16. För att få ihop antalet flyttades fyra lag upp från kvalspelet 2015 i stället för två.
När bytte Elitserien namn till SHL?
Den 17 juni 2013, inför säsongen 2013/14.
SHL står för Svenska Hockeyligan på svenska och Swedish Hockey League internationellt. Namnet används alltså på båda språken, vilket var hela poängen med bytet.
Serieföreningen bakom ligan är äldre än båda namnen. Den hette Serieföreningen Elitishockey från 1957, och dess medlemmar blev från 1975 de lag som spelade i Elitserien.
När infördes trepoängssystemet i SHL?
Säsongen 1998/99 — och i samma reform infördes sudden death.
De två hänger ihop, och det är skälet till att siffror från just den säsongen är svåra att få att stämma om man räknar fel.
| Period | System |
|---|---|
| 1975/76–1997/98 | 2 poäng för seger, 1 för oavgjort, 0 för förlust |
| 1998/99– | 3 för seger i ordinarie tid, 2 efter förlängning eller straffar, 1 vid förlust efter förlängning, 0 vid förlust |
Så här beskrevs det 1998/99: seger gav tre poäng, oavgjort en poäng, förlust noll — och vinst i förlängningen gav en extra poäng ovanpå den. Resultatet blir samma 3–2–1–0 som gäller i dag.
Övertidsformatet har däremot ändrats flera gånger. Straffläggning togs bort efter 2004/05 och återinfördes 2010/11. I dag spelas fem minuters förlängning tre mot tre, och därefter straffar.
Det här är den viktigaste förändringen att känna till om man läser gamla tabeller. Under tvåpoängsåren delades i snitt ut en poäng per lag och match. Efter 1998/99 ligger snittet på ungefär 1,5. En säsong från 1980-talet är alltså värd grovt räknat två tredjedelar av en modern säsong i en maratontabell.
Hur har slutspelet förändrats?
Fem olika format sedan 1975.
| Period | Lag i slutspel | Format |
|---|---|---|
| 1975/76–1986/87 | 4 | Semifinal, bronsmatch och final i bäst av tre |
| 1987/88–1995/96 | 8 | Kvartsfinal till final i bäst av fem |
| 1996/97–2012/13 | 8 | Bäst av fem, senare bäst av sju |
| 2013/14–2014/15 | 10 | Lag 1–6 direkt till kvartsfinal, lag 7–10 spelar åttondelsfinal |
| 2015/16– | 10 | Samma, med fjorton lag i serien |
Åttondelsfinalerna avgörs i bäst av tre matcher, medan övriga serier avgörs i bäst av sju.
Det högst placerade laget möter det lägst placerade och börjar hemma. Lag 11 och 12 är färdigspelade för säsongen.
Hur har nedflyttningen förändrats?
Från direkt nedflyttning till kvalserie till en enda avgörande serie.
| Period | System |
|---|---|
| 1975/76–1977/78 | Lag 9 och 10 flyttades ned, delvis via kval |
| 1987/88–2013/14 | Sista laget ned direkt, näst sista till kvalserien |
| 2014/15–2019/20 | Kvalserien slopad, direktkval mellan SHL:s två sämsta och de bästa i HockeyAllsvenskan |
| 2020/21– | Lag 13 möter lag 14 i bäst av sju. Förloraren åker ur |
Sedan 2020/21 åker exakt ett lag ur varje år, och ersätts av vinnaren av HockeyAllsvenskans slutspel. Lag 13 har hemmaplansfördel.
Kvalserien levde i nästan 30 år och spelades för sista gången 2014.
Att formatet ändras så ofta är skälet till att nedflyttningsstatistiken är svår: ett lag som spelat kval och klarat sig är inte nedflyttat, men flera källor behandlar det som om det vore det.
Vad hette den högsta serien före Elitserien?
Fyra namn på femtiotre år.
| Period | Serie |
|---|---|
| 1922/23–1926/27 | Klass I |
| 1927/28–1934/35 | Elitserien, den första |
| 1935/36–1943/44 | Svenska serien, enkelserie med åtta lag |
| 1944/45–1954/55 | Division I Norra och Södra, sex lag i varje |
| 1955/56–1973/74 | Division I Norra och Södra, åtta lag i varje |
| 1974/75 | En Division I-serie med sexton lag |
Och SM-titeln hade länge ingenting med serien att göra. Mellan 1922 och 1944 avgjordes svenska mästerskapet i en fristående utslagsturnering med kvartsfinaler, semifinaler och final — helt skild från seriespelet.
Kopplingen kom gradvis. Från 1945 möttes gruppsegrarna för att utse seriesegrare medan SM fortsatte som egen turnering. Från 1953 avgjordes SM mellan gruppvinnarna, från 1956 i en SM-serie, och från 1975 i ett slutspel.
Det är förklaringen till att en klubb kan ha vunnit SM utan att ha vunnit serien, och tvärtom — och till att ”svensk mästare” betyder olika saker beroende på vilket decennium man tittar på.
En detalj värd att känna till: före säsongen 1955/56 fick inga lag norr om Gästrikland spela i högsta serien.
Så har vi räknat
- Säsongerna räknas från Elitseriens premiär 1975/76. Till och med 2025/26 är det 51 säsonger. SHL firade 50-årsjubileum säsongen 2025/26, räknat som femtio år sedan premiären — båda sätten är riktiga och det är skälet till att olika källor anger 50 eller 51.
- Omgångstalen avser grundserien. Slutspel och kvalspel ingår inte.
- Poängsystemet redovisas som det faktiskt tillämpades varje år, inte omräknat. Det betyder att poängsummor från före 1998/99 inte är jämförbara med senare.
- Formatet 1987–1996 räknas som 40 omgångar för de tio lag som fortsatte och 22 för de två som flyttades över till Allsvenskan. Det är skälet till att matchantalet skiljer sig mellan lag samma säsong.
- Serien har haft två namn. Elitserien 1975–2013 och SHL därefter. Vi använder SHL om hela perioden när vi talar om ligan som institution och Elitserien när vi talar om en specifik säsong före 2013.
- De fyra seriernas namn före 1975 avser högsta nivån, inte nödvändigtvis samma tävlingsform.
- Kontrollerat 23 oktober 2026 mot SHL:s egen regelbeskrivning.
Läs mer:
Sportbibeln strävar efter en trovärdig och mångsidig rapportering. Rapportera faktafel här. Här kan du läsa mer...
