Många spelare har fått se sina karriär ta extra fart genom att spela bredvid Peter Forsberg.
Förre LHC-profilen Mike Knuble är inget undantag.
– Det var fantastiskt att spela få spela med Forsberg, säger han till Sportbibeln.
Säsongen 2004/05 var det lockout i NHL. Det var den säsongen som SHL – eller Elitserien, som den hette då – plötsligt invaderades av högklassiga spelare från världens bästa liga.
”Trivdes väldigt bra i Sverige”
Och inte bara svenskar. Mike Knuble, som säsongen innan gjort 21 mål för Boston Bruins, anslöt till Linköping. Det tack vare att både Knuble och LHC:s dåvarande sportchef Mike Helber hade band till University of Michigan. Även en annan av LHC:s stjärnor den säsongen, Brendan Morrisson, hade spelat för collegelaget.
– Jag hade det väldigt bra i Sverige och vi hade ett kanonlag. Vår kedja med Brendan och Kristian (Huselius) funkade otroligt bra. Och vi hade många andra duktiga spelare, som Johan Franzén, säger Knuble.
Knuble hade några år tidigare fått fart i sin karriär, mycket tack vare att han hamnade bredvid Boston-stjärnan Joe Thornton. Knubles spelstil passade perfekt i en kedja med en vass playmaker.
Amerikanen var kontraktslös efter lockouten och skrev då på för Philadelphia Flyers. Där hamnade han intill en annan hyfsad lirare. Peter Forsberg.
– Vår tränare Ken Hitchcock satte ihop Forsberg och Simon Gagne. Sen testade han lite olika spelare som tredje länk. Jag fick chansen och det funkade väldigt fint, säger Knuble till Sportbibeln.
Första året tillsammans gjorde Knuble 34 mål, som blev hans bästa notering i NHL-karriären. Och kedjan Gagne-Forsberg-Knuble var en av ligans allra främsta, trots att både Gagne och Foppa hade skadeproblem.
– Vi hade en riktigt bra första säsong, minns Knuble.
”Fick lära mig att göra tvärtom”
Som också minns att det var en viss omställning att spela bredvid Foppa.
– Det var i någon av de första matcherna som vi spelade ihop. Peter hade pucken nere i hörnet och fick så klart en del stryk. Min instinkt, och det jag hade fått lära mig, var att åka ned i hörnet och hjälpa honom. Att hjälpa till att gräva loss pucken.
– Men med Peter fick jag snabbt lära mig att göra tvärtom. Han sa till mig att ”kom inte nära mig, håll dig borta och stå kvar i mitten”. Så i stället tog jag position och mycket riktig så kom ju Peter ut vinnande med pucken från hörnen nästan varje gång. Han var otroligt stark, säger Knuble.
Flyers hade en fin grundserie, men åkte ut direkt i Stanley Cup. Målvakten Robert Esche hade en riktigt svag matchserie mot Buffalo, som vann efter sex matcher.
Foppas skadade fot var redan då ett problem och det blev inte bättre säsongen därpå. I slutet av den säsongen blev han bortbytt till Nashville.
– Jag minns att han blev bortbytt precis innan en av våra matcher. Vi skulle ut på isen och plötsligt fick vi veta att han var bortbytt. Det var ett rätt känslosamt ögonblick för hela vårt lag, säger Knuble.
Amerikanen gjorde sedan tre fina säsonger i Washington innan han återvände till Philadelphia för att avrunda karriären.
